Posts Tagged “skolverket”

 

Utdrag ur Skolverkets lägesbedömning 2009 (finns i tryck form from v. 48)

Jag har tagit mig friheten att ”kursiva” (som jag tycker) viktiga meningar.
Intressant läsning, många igenkännande nickningar och många utmaningar…hallå därute, vi måste få forskning inom IT i förskola/skola!

Här är Skolverkets sammanfattande bedömning och utvecklingsområden

”IT-miljöerna i skolan
Skolverket bedömer att informationsteknikens möjligheter i skolorna inte
alltid utnyttjas effektivt. IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik.
En ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummet kräver tydliga
strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter ochbegränsningar. Lärare behöver också öka sin kompetens och förtrogenhet med IT.
Huvudmäns och skolors IT-miljöer uppvisar i många fall brister. En brist
är att lärares tillgång till datorer är begränsad. Skolverket bedömer det som
anmärkningsvärt med tanke på den utbredda datoranvändningen i samhället
i övrigt inklusive den offentliga sektorn. Att alla lärare inte har en egen datorgör att lärares möjlighet att effektivt nyttja IT för undervisning, planering och administration begränsas. Krånglande utrustning och brist på support begränsarockså användningen.
Lärares användning av IT i undervisningen är generellt ganska låg på grund
av bristande tillgänglighet till dator och brister i hård- och mjukvara. För en
ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummet, inte minst för
att motverka en digital klyfta mellan de som kan och de som inte kan utnyttja modern teknik, krävs att teknikens roll i skolan framhålls. Det behövsockså vidare satsningar på kompetensutveckling av skolans personal inomIT-området.”
(sid 20)

Kapitel 18. IT i skolan
Både förskolan och grundskolan har till uppgift att integrera arbete med
medier.

Redan förskolan har, enligt läroplanen, ett uppdrag att arbeta med
multimedia och informationsteknik. Och i läroplanen för grundskolan anges
att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har kunskaper om medier och deras roll.
Sverige har undertecknat Europaparlamentets och Europeiska rådets rekommendationer om åtta nyckelkompetenser av vilka en är digital kompetens. OECD191 påpekar vikten av att minska digitala klyftor, som man menar är ett reellt hot och ett ansvar för samhället. Under de senaste åren har en mängd statliga insatser genomförts för att stimulera huvudmän och skolor att utveckla skolan till en digital lärmiljö och att utveckla elevers digitala kompetens. I en av kompetensutvecklingsinsatserna, PIM, med fokus på praktisk IKT och mediekunskap deltog 111 kommuner med 70 000 pedagoger och skolledare våren 2009. Erfarenheter från tidigare satsningar visar att kompetensutveckling måste vara tydligt förankrad i den pedagogiska vardagen och ingå som delar i en lokal strategi för utveckling.
PIM-satsningen bygger på dessa erfarenheter.

Tillgång till IT

Två tredjedelar av lärarna i grundskolan saknar egen dator Sverige är ett IT- och internetmoget land. Idag har var tredje treåring och varannan femåring börjat använda Internet och när barnen börjar skolan är i princip alla Internetanvändare. Graden av användning varierar men åtminstone ett par gånger i veckan är de flesta skolbarn i de yngre åren uppkopplade.
Ungdomars IT-användning är i hög grad en aktivitet som pågår utanför
skolan. Svenska grundskoleelever använder Internet i genomsnitt 14 timmar
per vecka. Av dessa sker en timme IT-användning i skolan. I gymnasiet ökar användningenav IT i skolan till 5 timmar per vecka.
I princip alla landets förskolor och skolor har tillgång till IT och Internet.
Men många förskollärare och lärare saknar egen arbetsdator och får dela dator med kollegor. I grundskolan har en knapp tredjedel av lärarna egen datoroch i förskolan är andelen ännu lägre. I gymnasieskolan har närmare åtta avtio egen dator. Lärare i fristående skolor har i högre grad tillgång till egendator än lärare i kommunala skolor. I fristående skolor är utrustningen nyareän i kommunala, liksom i gymnasieskolan jämfört med grundskolan. Men i kommunala skolor är tillgången till pedagogiska program större än i fristående skolor. Internet finns på alla skolor.
Även elevernas tillgång till datorer varierar med skolform och huvudman.
I kommunala grundskolor går det sex elever per dator och i fristående grundskolor 4,5. I kommunala gymnasieskolor går det 2,5 elever per dator och ifristående gymnasieskolor 1,6. Skillnaderna i elevers och lärares tillgång till datorer är också stora mellan skolor oavsett huvudman. Det är en stor spridning från skolor där man genomfört s.k. en-till-en-satsningar till andra där det bara finns tillgång till ett begränsat antal relativt gamla datorer för elevernas bruk. Över tid har datortätheten i skolan ökat sedan 2001 men inte i någon större omfattning. 2001 delade 8,4 elever i den kommunala grundskolan på en dator att jämföra med dagen sex elever. Lärares tillgång till datorer är i princip oförändrad.
En förhållandevis stor andel av datorerna är äldre än tre år och skolorna
skattar sina investeringsbehov som höga. Många lärare uppger att de begränsas av brister i skolans utrustning, framför allt i kommunala grundskolor.
Ungefär hälften av lärarna i grund- och gymnasieskolan använder IT på
lektionstid någon gång varje vecka. Andelen lärare som använder IT på lektionerna i hög grad är låg.
I grund- och gymnasieskolan använder en fjärdedel av lärarna IT varje dag, i vuxenutbildningen är andelen markant högre, fyra av tio lärare. Ytterligare en tredjedel av lärarna använder IT varje vecka, resten endast i liten eller ingen omfattning. Och mellan åtta och nio av tio lärare använder IT varje dag utanför lektionerna för att planera, söka material och förbereda.
Lärare i Fristående skolor använder IT mer frekvent både under och utanför
lektionstid. Skillnaderna i IT-användning är således betydande och relaterade till den enskilda lärarens kompetens och attityd till IT som pedagogiskt verktyg. En betydelsefull orsak till skillnaderna är förekomsten av uttalade strategier för IT-användning på skolnivå. Skolor använder IT framför allt för att dokumentera resultat, närvarohantering och kontakt med vårdnadshavare. Flertalet förskolor och skolor har en webbplats, från sju av tio förskolor till nästan samtliga gymnasieskolor.
Mellan 50 och 70 procent av lärarna upplever att IT är ett betydelsefullt
pedagogiskt verktyg i undervisningen
, något fler än de som använder IT i
klassrummet. Omkring 40 procent av lärarna i grund- och gymnasieskolan
uppger att IT ökar elevernas motivation och stimulerar inlärning och en lika stor andel av lärarna menar att IT ökar möjligheterna att anpassa undervisningen efter elevers specifika behov.

Förskollärare väljer medvetet bort datorer till förmån för utevistelse och
annan verksamhet. Förskolepersonal skattar samtidigt sina behov av kompetensutveckling inom pedagogisk IT-användning högst av lärarkategorierna.
Många lärare saknar utbildning i källkritik
Fyra av tio kommunala och sex av tio fristående grundskolor undervisar eleverna i digital källkritik I gymnasieskolan är siffran mellan sju och åtta skolor av tio. De allra flesta gymnasieskolor har ett bibliotek där det bedrivs undervisning i informationssökning och källkritik. Mer än två tredjedelar av landets pedagoger har ingen utbildning i källkritik.

Effekter av IT i skolan
IT upplevs ha positiva effekter
De flesta studier som genomförts pekar på positiva effekter av IT. De upplevdaeffekterna av IT är positiva hos samtliga studerade grupper; elever, lärareoch skolledare. Lärare och elever uppger att IT ökar motivationen hos eleverna,ger ökade möjligheter till individanpassning och bidrar till att utveckla läraresarbete i klassrummet. En viktig generell slutsats är att det är av avgörandebetydelse för vilka effekterna blir hur IT-verktyget används. Lärarens förmåga,intresse och tillgång till utrustning är den mest betydande framgångsfaktornför positiv resultatutveckling.
Samtidigt kan det konstateras att det ännu så länge finns relativt lite kunskap om vad som sker när elever arbetar med digitala verktyg. Traditionellt har nya medier som införts i utbildningssammanhang omgetts av antingen misstänksamhet eller löften om att de kommer att revolutionera undervisningen.
Föreställningen om förbättrat lärande i förhållande till digital teknologi är
stark, trots att detta inte kunnat bevisas.
I stället pekar mycket av den tidigareforskningen på att lärandeaktiviteten där digitala verktyg används leder tillsåväl nya möjligheter som andra problem, förändrade pedagogiska situationer, nya relationer mellan elever och innehållet de ska utveckla kunskap om samt nya didaktiska situationer för lärare.
En viktig fråga är på vilka sätt tekniken kan bidra till att eleverna lär sig
ett innehåll. I dag finns få forskningsrapporter eller andra studier som belyser IT-användning i skolan. Även större utvärderingar är få. Det finns behov av ytterligare studier, vilket på sikt skulle öka möjligheterna att göra kvalificerade bedömningar och ställningstaganden avseende skolors IT-användning.

Internationell utblick
Svenska skolor är i ett internationellt perspektiv förhållandevis väl rustade
med datorer. Bland EU-s länder placerar sig Sverige på femte plats avseende såväl tillgång till dator och användning i klassrummet. Användandet av Internet är lågt i svenska skolor, särskilt om man jämför med Australien och Nya Zeeland.
Svenska lärare uppvisar väsentligt mer negativa attityder både till
IT som verktyg och till vilka hinder och möjligheter som föreligger jämfört
med andra länder. En skillnad mellan svenska lärare och lärare i Danmark, Norge och Storbritannienär att de senare arbetar med IT utifrån en nationell strategi sompekar ut nytta och mål med insatserna. Danmark och Norge som har haft entydlig IT-politik över tid har också den mest motiverade lärargruppen.

Vill du läsa hela rapporten finns den på skolverkets hemsida. du kan ladda ner den som PDF-fil.

Comments Kommentarer inaktiverade för lägesbedömning från Skolverket

Hoppa till verktygsfältet